Jag; en bebis
Äsch, nu är det så där igen, att jag har en massa saker jag skulle vilja skriva om, men inte kan! Inte än åtminstone. Sedan kan det nog bli en hel roman istället...
När vi satt och åt middag igår hela familjen (vi bor ju fortfarande kvar i radhuset, fram till juli åtminstone), var jag så irriterad på Nathalie som inte kunde sitta still och äta upp sin mat. Hon skulle hålla på med precis allt annat, utom just att äta maten. Till slut sa jag åt henne på skarpen, (vilket för övrigt är ett ganska lustigt ord. Skarpen. Låter som en fågelart.)att hon skulle sitta ordentligt och koncentera sig på maten och inte bete sig som en 2-åring.
Hon fortsatte att fåna sig, lägga sig på stolen, leka med maten, pilla bort strumpludd mellan tårna och andra trevligheter, helt utan att ta någon som helst notis om mig. Som vanligt, skulle jag nog vilja tillägga.
Jag tjatade på henne några gånger till och påminde henne återigen om att hon faktiskt snart är 5 år och att hon borde sluta hålla på som om hon var yngre än Neo.
Då spände om ögonen i mig, tog sats och röt tillbaka: - Och du beter dig som om du var NOLL år! Du gnäller ju som en bebis!
Jaha.
När vi satt och åt middag igår hela familjen (vi bor ju fortfarande kvar i radhuset, fram till juli åtminstone), var jag så irriterad på Nathalie som inte kunde sitta still och äta upp sin mat. Hon skulle hålla på med precis allt annat, utom just att äta maten. Till slut sa jag åt henne på skarpen, (vilket för övrigt är ett ganska lustigt ord. Skarpen. Låter som en fågelart.)att hon skulle sitta ordentligt och koncentera sig på maten och inte bete sig som en 2-åring.
Hon fortsatte att fåna sig, lägga sig på stolen, leka med maten, pilla bort strumpludd mellan tårna och andra trevligheter, helt utan att ta någon som helst notis om mig. Som vanligt, skulle jag nog vilja tillägga.
Jag tjatade på henne några gånger till och påminde henne återigen om att hon faktiskt snart är 5 år och att hon borde sluta hålla på som om hon var yngre än Neo.
Då spände om ögonen i mig, tog sats och röt tillbaka: - Och du beter dig som om du var NOLL år! Du gnäller ju som en bebis!
Jaha.
Kommentarer
Postat av: Elisabeth
Ha,ha, ha, moahahhaaahaa! Gud så roligt. Och enda anledningen till att jag skrattar så mycket är att jag känner igen mig i hela situationen så himla väl så att det nästan skaver....
Trackback