Work out
Jag kommer långsamt att växa fast i den här kontorsstolen med blicken stadigt och nästan hysteriskt klistrad vid datorskärmen. Det är sååååå dött här på jobbet. Speciellt nu efter 16.30 eftersom hela Sverige tydligen slutar arbeta då.
Jag har träningsvärk i ryggen för femte dagen i rad. Kan man verkligen ha det? Jag grävde lite på vår gräsplätt och drog upp ogräs i helgen, och dagen efter kändes det som om jag hade blivit nersparkad. Jag har fortfarande lite den känslan, men nu kan jag åtminstone sitta upp ordentligt. Shit, jag håller nog på att bli gammal! På riktigt alltså.
Den här låten med Coldplay kan jag lyssna på om och igen just nu!
Jag har träningsvärk i ryggen för femte dagen i rad. Kan man verkligen ha det? Jag grävde lite på vår gräsplätt och drog upp ogräs i helgen, och dagen efter kändes det som om jag hade blivit nersparkad. Jag har fortfarande lite den känslan, men nu kan jag åtminstone sitta upp ordentligt. Shit, jag håller nog på att bli gammal! På riktigt alltså.
Den här låten med Coldplay kan jag lyssna på om och igen just nu!
New order
Den här gamla godingen måste ni lyssna på! Helt sjuk video!
Igår tog jag bilen och körde runt planlöst. Bara i Tyresö dock, eftersom jag är lite för feg för att ge mig iväg på någon längre tur. Men det var så underbart! Visserligen körde jag vilse två gånger och fick nästan lite panik men jag hittade hem igen trots allt.
Igår tog jag bilen och körde runt planlöst. Bara i Tyresö dock, eftersom jag är lite för feg för att ge mig iväg på någon längre tur. Men det var så underbart! Visserligen körde jag vilse två gånger och fick nästan lite panik men jag hittade hem igen trots allt.
Dagisskjuts
I morse körde jag barnen helt SJÄLV till dagmamman! Det gick jättebra. Nu är ju resan bara på 3 tre minuter ungefär, så det är inte så mycket som kan hinna hända på den korta biten, men ändå. I kväll tänkte jag köra runt helt planlöst och lyssna på musik. Bara för att!
Passa er för att låna ut lägenheten när ni är bortresta, förresten... Då kan det gå så här!
Passa er för att låna ut lägenheten när ni är bortresta, förresten... Då kan det gå så här!
Lördagskvällen
Det blev förresten ganska lugnt i lördags (för min del i alla fall), så jag hade ingen som helst bakisångest igår! Det har nog aldrig hänt tror jag, att jag har varit helt fri från ågren dagen efter en utekväll.
Vi satt några tjejer hemma hos Kattis och drack vin, drinkar och shots, och hade jättetrevligt. Sedan blev vi lite oense om var vi skulle gå, och jag och Annelie ville helst gå till Solidaritet, Kattis var neutral och de två andra tjejerna ville gå till Patricia. Det blev Patricia. Tyvärr, måste jag säga för jag hade inte så kul där.
Vid 2.30-tiden mötte jag och Annelie upp Andreas och hans kompisar på något i Gamla stan. De stängde kl 3.00 så vi hann kanppt in förrän de tände upp.
Jag, Annelie, Andreas och Peter gick till Slussen för att köpa hamburgare/tunnbrödrulle innan vi åkte hem, och på något sätt lyckades Andreas hamna i bråk med kioskägarna och alla som stod i kön. Det blev inget slagsmål, tack och lov, men en del tunnbrödrullskastande bland annat., jag orkar inte ens gå in på detaljerna, men till slut lyckades jag dra honom därifrån.
Han hade nog dubbel bakisågren igår istället.
KÖRKORT!
Jag klarade uppkörningen!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!
Nu dricker vi champagne på jobbet och jag känner mig lite små lullig och otroligt jävla GLAD!!
Äntligen fredag!
Det är fredag! F R E D A G!!!
I morgon ska jag och några kompisar ut. Det ska bli så kul! Vi ska sitta hos Kattis först, och sen vet jag inte var vi ska men det lutar åt Solidaritet. Det kvittar, bara vi kommer ut.
Förmodligen kommer jag att vara sängliggande hela söndagen med svår huvudvärk samt tillhörande ångest. Äsch, det får det vara värt!
Här är jag!
Och lite lagom till att jag skrev det förra inlägget fick jag ett mail med en länk till en sida där man kunde göra ett personlighetstest. Så här är jag ju! Typ i alla fall...
"There is nothing more of me than this"
När man träffar nya personer, eller skaffar sig nya bekantskaper, kommer man ofta till insikt med vem man själv är. Åtminstone litegrann. Ibland genom att personen man träffat berättar för en hur man är som person.
Jag körde med "den andra" bilskolläraren igår, han som jag hade utbildningskontrollen med. Han är väldigt trevlig och väldigt, väldigt snäll. Vad jag än gör för fel när vi kör så är han lika snäll, och vänder allt dåligt till något bra och han får mig att tro på mig själv när det gäller körningen.
Igår sa han att min bilkörning är som min personlighet. Överdrivet försiktig och impulsiv. En ganska konstig kombination kan man tycka, och inte alltid speciellt bra när det gäller bilkörning, speciellt inte impulsiviteten.
Men till och med det fick han till något bra. Han sa också att det verkar som om jag ställer för höga krav på mig och att jag verkar vara rädd för att misslyckas, och det stämmer också in ganska bra. Både när det gäller bilkörningen och allt annat.
Han tycker att jag kör bra, till och med kanske bättre än många andra som haft körkort länge. Åtminstone kör jag lagligare... Men att jag är lite för osäker och tvekar lite för ofta. Jag måste tuffa till mig lite helt enkelt! För jag kan ju faktiskt köra.
Vi har en flaska champagne i kylen här på jobbet som vi ska öppna när jag har klarat uppkörningen. Klarar jag inte den tänker jag svepa hela flaskan själv och åka hem och lägga mig och gråta.
Jag körde med "den andra" bilskolläraren igår, han som jag hade utbildningskontrollen med. Han är väldigt trevlig och väldigt, väldigt snäll. Vad jag än gör för fel när vi kör så är han lika snäll, och vänder allt dåligt till något bra och han får mig att tro på mig själv när det gäller körningen.
Igår sa han att min bilkörning är som min personlighet. Överdrivet försiktig och impulsiv. En ganska konstig kombination kan man tycka, och inte alltid speciellt bra när det gäller bilkörning, speciellt inte impulsiviteten.
Men till och med det fick han till något bra. Han sa också att det verkar som om jag ställer för höga krav på mig och att jag verkar vara rädd för att misslyckas, och det stämmer också in ganska bra. Både när det gäller bilkörningen och allt annat.
Han tycker att jag kör bra, till och med kanske bättre än många andra som haft körkort länge. Åtminstone kör jag lagligare... Men att jag är lite för osäker och tvekar lite för ofta. Jag måste tuffa till mig lite helt enkelt! För jag kan ju faktiskt köra.
Vi har en flaska champagne i kylen här på jobbet som vi ska öppna när jag har klarat uppkörningen. Klarar jag inte den tänker jag svepa hela flaskan själv och åka hem och lägga mig och gråta.
Trasan
Jag hade grym klädångest i morse. Jag bytte kläder säkert fem gånger, och ingenting kändes ens okej att ha på sig. Så jag slängde på mig det fulaste jag kunde hittaq i garderoben! Varför gör jag så? Det är ofta det blir så när jag inte vet vad jag ska ha på mig. Det slutar med att jag åker iväg i det jag trivs allra sämst i.
Jag har 2½ timme på att handla kläder i eftermiddag i alla fall. Sedan har jag körlektion igen.
Jag har 2½ timme på att handla kläder i eftermiddag i alla fall. Sedan har jag körlektion igen.
Bajsmamma
Igår sa Nathalie att jag var en bajskorvsmamma. För att jag tyckte att hon skulle tvätta sig.
Neo skrek åt mig -"Du ska inte vaaaa häääär"! när jag försökte byta blöja på honom. Det hjälpte inte ens att spela katt.
Kul att vara så omtyckt.
Neo skrek åt mig -"Du ska inte vaaaa häääär"! när jag försökte byta blöja på honom. Det hjälpte inte ens att spela katt.
Kul att vara så omtyckt.
I ett nötskal
Inlägget jag skrev igår var ju hur skumt som helst ser jag nu. Ingen som helst poäng, och jag vet fortfarande inte var jag ville komma med det.
Bara berätta hur knäpp jag är kanske.
Bara berätta hur knäpp jag är kanske.
Beroende
När jag var yngre hade jag en period när jag samlade på urklipp och allt jag kunde hitta om Lars-Inge Svartenbrandt. Det är säkert ingen som minns honom längre. Han rånade bland annat banker vid flera tillfällen och åkte i och ut ur fängelser. Jag vet inte varför jag var så fascinerad av honom. Det verkar helt sjukt nu, men det här måste ha varit i början av 90-talet. Det blev en slags besatthet. Jag tog reda på allt om hans brott och vad han gjort och samlade urklippen i en pärm. Jag vet inte varför egentligen. Jag tror inte att jag var imponerad, han slog sin exfru och något av sina barn.
Förmodligen hade jag bara tråkigt och ville ha något att göra. Nu minns jag ingenting av allt det jag läste om honom, förutom att jag hade läst att han försökte ta livet av sig vid något tillfälle.
Jag har lätt att bli lite... jag vill inte riktigt kalla det besatt, men kanske mer beroende, av saker. Eller människor, eller låtar. Ofta är det väldigt kortvariga men intensiva "beroenden". Det kan vara att jag hör en låt och inte kan lyssna på något annat än just den låten, och gör allt för att få tag på den och för att veta allt om bandet/personen som gjort låten och bakgrunden till den. Det kanske är mer så att jag hakar upp mig på saker, och inte riktigt kan släppa dem?
Det är som om jag behöver vara besatt eller beroende av något . Kanske en gammal svit efter rökningen?
Ett tag sparade jag alla biobiljetter från filmerna jag såg på bio. Jag tror att jag har sparat precis varenda biljett jag har sedan den allra första gången jag var på bio. Då såg jag "Tre män och en baby" eller om det var "Tre män och en liten tjej". jag har forfarande kvar de där biljetterna. Ett tag låg de i min plånbok men den blev så tjock att den inte gick att stänga till slut.
Jag kan fortfarande inte slänga dem.
...
Idag hade jag utbildningskontroll igen. Det gick inte bra. Verkligen inte alls.
Jag höll på att krocka med en bil som körde in i mitt körfält, jag fick köra i vägrenen ett bra tag när jag skulle ut på motorvägen från en påfart eftersom jag är för "trevlig och snäll" (och mesig)i trafiken och inte vågar knuffa mig ut.
Läraren jag körde med den här gången vad väldigt snäll och gav mig en chans till att klara utbildningskontrollen, så vi körde en gång till.
Tyvärr gick det inte så mycket bättre den gången heller, MEN jag har ändå fått en tid för uppkörning!!! Han tyckte väl synd om mig.
Så nu gäller det att köra som fan.
Jag höll på att krocka med en bil som körde in i mitt körfält, jag fick köra i vägrenen ett bra tag när jag skulle ut på motorvägen från en påfart eftersom jag är för "trevlig och snäll" (och mesig)i trafiken och inte vågar knuffa mig ut.
Läraren jag körde med den här gången vad väldigt snäll och gav mig en chans till att klara utbildningskontrollen, så vi körde en gång till.
Tyvärr gick det inte så mycket bättre den gången heller, MEN jag har ändå fått en tid för uppkörning!!! Han tyckte väl synd om mig.
Så nu gäller det att köra som fan.
Breakdown
Igår var jag så trött och eftersom jag inte fick sova något natten innan, och så otroligt irriterad och frustrerad över min trotsiga dotter som totalvägrar att lyssna på mig och Andreas. När jag skulle lägga henne efter en hel kväll av tjat, tjafs, strul och gråt så började jag tjura! Då tittade hon förvånat på mig och frågade -"Men mamma, vad håller du på med?" Jag svarade mumlande att jag höll på att få ett nervöst sammanbrott, men ändrade mig snabbt när jag såg hennes frågande min, och sa att jag bara var trött.
Sedan gick jag ner, la mig i soffan och tryckte i mig ett halvt kilo glass. Efter det kändes allt lite bättre.
Hon sov hela natten och jag också, så i morse var jag en gladare och piggare människa igen! Hoppas det håller i sig bara.
Sedan gick jag ner, la mig i soffan och tryckte i mig ett halvt kilo glass. Efter det kändes allt lite bättre.
Hon sov hela natten och jag också, så i morse var jag en gladare och piggare människa igen! Hoppas det håller i sig bara.
Ping Pong
Jag har blivit anmäld till en pingisturnering på mitt jobb.
Det började lite skämtsamt (trodde jag) med att jag och en arbetskompis mailade lite om det och att vi borde vara med. Jag kan också ha nämt att jag var grym på pingis i min ungdoms dagar. Vi brukade spela rundpingis (eller rumpa, som det kallades) på rasterna i högstadiet, och då gick det oftast bra för mig. Det kanske inte är den allra mest avancerade av pingisgrenar, men ändå.
Arbetskamraten mailade den pingisturneringsansvarige, anmälde oss och nu är vi ett lag som heter "The Interns". Turneringen börjar nästa vecka. Nu är det bara lagtröjorna som fattas.
Hur ska jag klara mig ur det här?!
Det började lite skämtsamt (trodde jag) med att jag och en arbetskompis mailade lite om det och att vi borde vara med. Jag kan också ha nämt att jag var grym på pingis i min ungdoms dagar. Vi brukade spela rundpingis (eller rumpa, som det kallades) på rasterna i högstadiet, och då gick det oftast bra för mig. Det kanske inte är den allra mest avancerade av pingisgrenar, men ändå.
Arbetskamraten mailade den pingisturneringsansvarige, anmälde oss och nu är vi ett lag som heter "The Interns". Turneringen börjar nästa vecka. Nu är det bara lagtröjorna som fattas.
Hur ska jag klara mig ur det här?!
Lösta sömnproblem
Jag är tillbaka på jobbet igen. Det är skönt att vara här och vila upp sig lite.
Jag har kommit på att när jag är hemma från jobbet har jag mycket svårare att somna på nätterna. Jag har alltid haft insomningssvårigheter, och ofta tar det 1-2 timmar innan jag kan somna. Jag ligger och ältar saker som har hänt, saker som kommer att hända, saker som kunde ha hänt, saker jag borde ha sagt eller gjort, oroar mig för allt och inget osv. MEN, sedan jag började jobba i augusti har jag inte haft några som helst problem att somna på kvällarna! För att det är så urbota långtråkigt att sitta här att jag knappt kan hålla mig vaken. Jag är så utmattad av utrtåkhet när jag kommer hem att jag nästan somnar vid matbordet.
Men nu när jag har varit hemma i nästan en vecka har alltså insomningssvårigheterna kommit tillbaka och jag har sovit jättedåligt.
Jag ser fram emot att få somna så fort jag lägger huvudet på kudden ikväll.
Jag har kommit på att när jag är hemma från jobbet har jag mycket svårare att somna på nätterna. Jag har alltid haft insomningssvårigheter, och ofta tar det 1-2 timmar innan jag kan somna. Jag ligger och ältar saker som har hänt, saker som kommer att hända, saker som kunde ha hänt, saker jag borde ha sagt eller gjort, oroar mig för allt och inget osv. MEN, sedan jag började jobba i augusti har jag inte haft några som helst problem att somna på kvällarna! För att det är så urbota långtråkigt att sitta här att jag knappt kan hålla mig vaken. Jag är så utmattad av utrtåkhet när jag kommer hem att jag nästan somnar vid matbordet.
Men nu när jag har varit hemma i nästan en vecka har alltså insomningssvårigheterna kommit tillbaka och jag har sovit jättedåligt.
Jag ser fram emot att få somna så fort jag lägger huvudet på kudden ikväll.
Nya skor!
Nu har jag beställt de här skorna från Donna Girl! Andreas kommer att bli galen eftersom vi inte har några pengar, men jag kunde bara inte låta bli. Visst är de snygga?!
Serbiens Marija och Göran Persson- Lika som bär?
Det känns som om jag borde skriva något om Eurovisionschlagerfestivalen som var igår.
För det första så är det inte alls lika roligt nu längre, som det var för några år sedan. Jag vet inte om det beror på att jag har blivit äldre eller om låtarna har blivit sämre. En blandning av båda skulle jag tro.
Hur som helst hoppades jag på "den lesbiska kampsången" som Kristian Luuk kallade Serbiens bidrag, och den vann ju också. The Ark gjorde en ganska dåligt framträdande och Olas röst höll inte riktigt och av någon anledningen gick låten något långsammare så tempot kändes också lite fel. Dock tror jag inte att den hade fått en bättre placering även om den hade suttit helt klockrent heller. Men det är ju bara min åsikt.
Finlands Evanescense-inspirerade låt var bra också, men annars var det allt för många riktiga stolpskott för att det skulle vara någon riktigt tävling. Tycker jag.
Den riktigt schlagerkänslan ville inte riktigt infinna sig för mig och Andreas heller, eftersom vi vanligtvis brukar titta på schlagerfestivalen med våra bästa vänner Kattis och Fredrik, som befinner sig på semetser i Turkiet just nu.
Vi saknade dem igår!
Pricken
Nathalie (innan hon fick vattkoppor...)
Igår hade jag ett långt samtal med min 3½-åriga dotter, efter att vi hade bråkat halva dagen.
Jag ville förklara för henne (som så många gånger förrut) att hur arg jag än blir på henne, och hur dum hon än tycker att jag är, så älskar jag henne precis lika mycket som annars. Och att jag ville att hon skulle komma ihåg det när hon var arg och ledsen för att jag har skällt på henne. Vi pratade länge och väl och jag kände mig nöjd för att hon verkade förstå att det verkligen var så.
Nu när vi åt frukost för en stund sedan, sa jag något om att hon inte hade ätit så bra och att det var synd. Då säger hon -" Jaha! Älskar inte du mig då eller?" Tydligen gick inte ett enda ord av det jag sa in i huvudet.
Med vattkoppor
Torsdag (rubriktorka...)
Det gick så jäkla bra idag på bilkörningen! Verkligen! Vi åkte till Tyresö och jag visade var jag bodde, sedan vände vi och åkte mot Nacka. Det var skönt att köra på ställen som jag kände till bättre än vad körskoläraren själv gjorde.
Nu känns det bra igen, och körkortet kan nog vara inom räckhåll trots allt!
Nu känns det bra igen, och körkortet kan nog vara inom räckhåll trots allt!
Wow!
Nu sitter jag och tittar på Victorias Secret show och suktar...
Efter de läckra underkläderna såklart! Vad trodde ni?
Efter de läckra underkläderna såklart! Vad trodde ni?
The neverending story...
...of my bilkörning: Det tar ju aldrig slut! Jag kör och kör och kommer ingen vart. En lektion här och en lektion där, och det känns som om jag inte blir bättre. Jag har fått en ny tid för UBK (utbildningskontroll=låtsasuppkörning)i alla fall, den 21:a maj. Men det är ju evigheter dit. Dessutom finns det inga uppkörningstider förrän i juli, så det känns nästan som om det kvittar om jag klarar UBK:n eller inte. Ååååh, vad positiv jag är!
Det lilla, lilla mikroskopiska kruxet är bara att jag måste köra upp innan den 27:e juni! Eftersom jag skrev teoriprovet den 27:e juni förra året. Och jag vill inte skriva om det för jag skulle aldrig någonsin klara det igen!
Barnen är prickigare än prickigast och Nathalie mådde nog inte så bra i natt för hon ville absolut inte sova ensam och låg och gnällde en hel del hela natten. Neo vaknade också några gånger och hostade så att han nästan kräktes. Jag känner mig helt slutkörd idag. Helst skulle jag bara vilja vara hemma med barnen.
Det här inlägget blev ju allt annat än glatt, men jag läste precis min arbetskamrats blogg och hon är så fruktansvärt ledsen och bär på en så stor sorg att det gör ont i hjärtat. Jag kom på mig själv att stirra ner i tagnentbordet med tom blick efter att ha läst klart hennes senaste inlägg. Jag önskar att det fanns något sätt att hjälpa henne på.
Det lilla, lilla mikroskopiska kruxet är bara att jag måste köra upp innan den 27:e juni! Eftersom jag skrev teoriprovet den 27:e juni förra året. Och jag vill inte skriva om det för jag skulle aldrig någonsin klara det igen!
Barnen är prickigare än prickigast och Nathalie mådde nog inte så bra i natt för hon ville absolut inte sova ensam och låg och gnällde en hel del hela natten. Neo vaknade också några gånger och hostade så att han nästan kräktes. Jag känner mig helt slutkörd idag. Helst skulle jag bara vilja vara hemma med barnen.
Det här inlägget blev ju allt annat än glatt, men jag läste precis min arbetskamrats blogg och hon är så fruktansvärt ledsen och bär på en så stor sorg att det gör ont i hjärtat. Jag kom på mig själv att stirra ner i tagnentbordet med tom blick efter att ha läst klart hennes senaste inlägg. Jag önskar att det fanns något sätt att hjälpa henne på.
Jag är redan lite trött på att vara hemma...
Vi hade en helt otroligt mysig dag igår, jag och barnen. De var jättemysiga och snälla och det var inget bråk eller tjafs. Jag tror faktiskt att det aldrig har hänt förut!
Idag var allt som vanligt igen. De bråkar om leksaker, Nathalie bestämmer vad Neo ska göra och säga, Neo retas, båda gråter och skriker för ingenting och tjatar på mig om allting. Nu känner jag igen dem igen.
Urk!
Jag har aldrig haft spindelfobi. Förrän jag läste detta: http://www.svd.se/dynamiskt/utrikes/did_15373620.asp
Och varör ser han så jäkla glad ut??
Och varör ser han så jäkla glad ut??
Vattkoppor dag 2
Det ser ju inte så farligt ut, men det är på hela benen, halva amarna, i ansiktet och på magen också. Nathalie har också fått lite. Trots det har vi haft en jättemysig dag! eftersom båda mår bra (än så länge) och inte har feber har vi varit ute hela dagen. Vi har både ätit lunch och haft picknick ute. Men Neo får fler och fler prickar så jag räknar med att vara inomhus i morgon.
Vattkoppor!
Neo har fått vattkoppor. Bara några stycken än så länge, men jag befarar att han kommer att se ut som en prickig korv innan helgen är över. Minst en vecka måste vara hemma från dagis/dagmamma, till alla koppor har slutat vätska sig och har torkat ut. Nu ska vi inte glömma att jag faktiskt har TVÅ barn, och att det för tillfället bara är Neo som har åkt på det. Nathalie kommer med största sannolikhet också att bli sjuk, så jag får nog räkna med att vara hemma med barnen i minst två veckor sammanlagt. Ohoj, så skoj.
Förhoppningsvis kan Andreas vara hemma en del i alla fall.
Jag har alltid trott att vattkoppor är en ganska lindrig sjukdom, men när jag kollade runt lie på internet igår dök den ena skräckhistorien efter den andra upp. Vissa barn kan tex få koppor i munnen(!) och extremt hög feber och vill alltså varken äta eller dricka, vilket gör att det kan bli väldigt svårt att få i dem den klådstillande flytande medicinen som man kan få utskriven om klådan blir väldigt illa. Självklart tror jag nu att båda barnen kommer att bli drabbade av alla hemskheter som finns runt vattkoppor, bara för att jag har läst om det. Jag ska sluta söka information på nätet.
MEN; det är ju i alla fall ingen som brukar kräkas när de har vattkoppor! Och jag kan stå ut med det mesta, så länge det inte är kräkningar inblandade.
Förhoppningsvis kan Andreas vara hemma en del i alla fall.
Jag har alltid trott att vattkoppor är en ganska lindrig sjukdom, men när jag kollade runt lie på internet igår dök den ena skräckhistorien efter den andra upp. Vissa barn kan tex få koppor i munnen(!) och extremt hög feber och vill alltså varken äta eller dricka, vilket gör att det kan bli väldigt svårt att få i dem den klådstillande flytande medicinen som man kan få utskriven om klådan blir väldigt illa. Självklart tror jag nu att båda barnen kommer att bli drabbade av alla hemskheter som finns runt vattkoppor, bara för att jag har läst om det. Jag ska sluta söka information på nätet.
MEN; det är ju i alla fall ingen som brukar kräkas när de har vattkoppor! Och jag kan stå ut med det mesta, så länge det inte är kräkningar inblandade.
Syrak
Jag var så arg i morse. Så arg att jag fick huvudvärk. Det var min dotter som gjorde mig arg. Jag kan inte riktigt förklara vad det var vi bråkade om, men det handlade till en del om att hon var hungrig och jag sa att vi skulle skynda oss till dagmamman eftersom de skulle äta frukost där. Men hon ville ha mellanmål. Inte frukost! Jag försökte förklara att man äter frukost på morgonen och mellanmål på eftermiddagen, och att det spelade väl ingen jädrans roll vad det kallades eftersom båda två består av smörgås och yoghurt.
Det blev ett jäkla liv i alla fall, och helt plötsligt skulle hon inte klä på sig ytterkläderna för hon ville äta mellanmål hemma istället. Vi var jättesena och det slutade med att jag fick bära henne ut. Det låter ju inte så himla farligt, men lägg till höga, ljusa och gälla skrik, en väldig massa gråt samt en stor mängd trots och stress och att klockan avr 6.35 på morgonen, så sitter huvudvärken där som en smäck(som för övrigt är ett av de fulaste ord jag vet).
jag är fortfarande på ganska dåligt humör och dessutom har jag satt på mig ett jätteurringat plagg som envisas med att åka ner och blotta halva behån(eller skriver man BH:n? Jag har aldrig förstått det.). Vad tänkte jag egentligen? Det stör mig i alla fall, och jag vill bara åka hem och byta kläder. Alldeles nyss stod en man och pratade med mina bröst. Det kändes sådär...
Idag är det i alla fall fredag och jag slutar tidigt. Andreas ska jobba hela helgen, så ikväll tänker jag tycka synd om mig själv med en flaska vin. Eller kanske en bag-in-box. Sunkigt.
Det blev ett jäkla liv i alla fall, och helt plötsligt skulle hon inte klä på sig ytterkläderna för hon ville äta mellanmål hemma istället. Vi var jättesena och det slutade med att jag fick bära henne ut. Det låter ju inte så himla farligt, men lägg till höga, ljusa och gälla skrik, en väldig massa gråt samt en stor mängd trots och stress och att klockan avr 6.35 på morgonen, så sitter huvudvärken där som en smäck(som för övrigt är ett av de fulaste ord jag vet).
jag är fortfarande på ganska dåligt humör och dessutom har jag satt på mig ett jätteurringat plagg som envisas med att åka ner och blotta halva behån(eller skriver man BH:n? Jag har aldrig förstått det.). Vad tänkte jag egentligen? Det stör mig i alla fall, och jag vill bara åka hem och byta kläder. Alldeles nyss stod en man och pratade med mina bröst. Det kändes sådär...
Idag är det i alla fall fredag och jag slutar tidigt. Andreas ska jobba hela helgen, så ikväll tänker jag tycka synd om mig själv med en flaska vin. Eller kanske en bag-in-box. Sunkigt.
Det vackra folket
Oj! Det bara ramlar in en massa snygga män här på jobbet! För någon slags boksignering tror jag.
När min kompis var här idag och åt luch med mig, sa hon att hon aldrig skulle kunna jobba här där jag jobbar. "För det är så många snygga killar här att man blir helt nervös"! Det lät så kul tyckte jag, och höll med henne. Tyvärr jobbar ju inte ens 1% av alla de snygga människor vi såg, just här, utan de kommer bara hit för att äta lunch i vår restaurang. Men ändå.
När min kompis var här idag och åt luch med mig, sa hon att hon aldrig skulle kunna jobba här där jag jobbar. "För det är så många snygga killar här att man blir helt nervös"! Det lät så kul tyckte jag, och höll med henne. Tyvärr jobbar ju inte ens 1% av alla de snygga människor vi såg, just här, utan de kommer bara hit för att äta lunch i vår restaurang. Men ändå.
Årets kortaste dag
Den här dagen har känts pinsamt kort. Jag började 10 och jobbade till 12, då jag åt lunch med en av mina bästa kompisar (den timmen kändes som 5 minuter!) och sedan åkte jag iväg till körskolan vid 13.30 och körde en dubbellektion. Jag var tillbaka strax efter 15 och jobbar, i och för sig, till kl 18.
Körlektionen kändes ungefär som en... tjejmiddag! Fast med en kille. Och i en bil. Utan mat. Och utan alkohol. Okej, inte alls som en tjejmiddag då, men vi pratade oavbrutet om precis allt och jag skrattade nog i åtminstone 60 minuter av 80. De andra 20 minuter spenderade jag i vimsiga rondeller(eller så var det jag som var vimsig) eller med att svära grovt för att jag kört fel.
Min stackars arbetskamrat var bakfull idag, och då blev jag sådär sugen på att gå ut igen. Inte lika sugen på att vara bakis kanske. Jag bär inte upp bakisheten så där fint, så att man tycker att han är gullig för att det är lite synd om honom, som han gör. Mig tycker man nog bara synd om, helt utan gulligheten.
Körlektionen kändes ungefär som en... tjejmiddag! Fast med en kille. Och i en bil. Utan mat. Och utan alkohol. Okej, inte alls som en tjejmiddag då, men vi pratade oavbrutet om precis allt och jag skrattade nog i åtminstone 60 minuter av 80. De andra 20 minuter spenderade jag i vimsiga rondeller(eller så var det jag som var vimsig) eller med att svära grovt för att jag kört fel.
Min stackars arbetskamrat var bakfull idag, och då blev jag sådär sugen på att gå ut igen. Inte lika sugen på att vara bakis kanske. Jag bär inte upp bakisheten så där fint, så att man tycker att han är gullig för att det är lite synd om honom, som han gör. Mig tycker man nog bara synd om, helt utan gulligheten.
Be your self - everyone else is already taken
Vi hade mångfaldsdag på jobbet idag. Det var tänkvärt, stundtals roligt och ibland ganska långdraget. Men absolut tänkvärt som sagt. Det var fyra talare, alla med olika "egenskaper", och alla var bra på sitt sätt.
Det var en transvestit (han var rolig), en kvinnlig komiker (inte lika rolig), en rullstolsburen överläkare med ryggmärgsskada(vältalig och ganska hetsig), samt en kurdisk komiker (Özz Nûjen, som var bra mycket allvarligare och mer seriös än han är i radio). Alla pratade de om fördomar, om rädslan för det okända, och för att inte bli accepterad som den man är osv.
Uttrycket ovan (rubriken) sades av transvestiten Claes, eller Sara Lund som han hette som kvinna, och var något av det bästa jag hört på länge.
Det var en transvestit (han var rolig), en kvinnlig komiker (inte lika rolig), en rullstolsburen överläkare med ryggmärgsskada(vältalig och ganska hetsig), samt en kurdisk komiker (Özz Nûjen, som var bra mycket allvarligare och mer seriös än han är i radio). Alla pratade de om fördomar, om rädslan för det okända, och för att inte bli accepterad som den man är osv.
Uttrycket ovan (rubriken) sades av transvestiten Claes, eller Sara Lund som han hette som kvinna, och var något av det bästa jag hört på länge.
Deklarationshelvetet
Den där jäkla deklarationen har nästan tagit kål på mig. Jag visste ju att den skulle vara extremt krånglig i år eftersom vi har sålt två stycken bostadsrätter på kort tid, begärt uppskov på den ena, köpt radhus och skulle räkna ut fastighetsskatt osv. Ändå väntade jag/vi till asout sista dagen (igår) med att ens öppna deklarationen.jag fick panik när jag såg alla blanketter som skulle fyllas i, och alla beräkningar som skulle göras att jag trodde att jag skulle få en hjärtinfarkt. jag försökte mig på att räkna ut fastightesskatten, men det sket sig totalt. Då började jag fylla i blanketten om slutgiltigt uppskov, men det gick inte heller eftersom jag saknade lite uppgifter. Den tredje blanketten kund ejag inte heller fylla i eftersom jag inte visste bostad det gällde. Då började jag nästan gråta.
Hur puckad får man vara som försöker sig på det här sista dagen!?
Till slut ringde Andreas sin revisor (kl 19.30 på en helgdag...) och rågade henne om hon kunde titta på min deklaration också. Hon lovade att försöka, om hon hann, så Andreas åkte dit med alla papper och det som behövdes, tidigt morse. Jag hade inga höga förhoppningar om att hon skulle ha tid eller lust att göra min deklaration i absolut sista minuten, men kl 13.15 var hon klar med allt och Andreas kunde åka och lämna in den!
Jag vet inte hur mycket det kommer att kosta oss, men jag vet redan nu att det kommer att vara värt varenda öre!
Nu har vi sagt att vi aldrig mer ska flytta, för det här vill jag inte vara med om igen. Nästa år när deklarationen kommer vill jag kunna skriva under med min namnteckning och that´s it!
Vi har sagt att OM vi skulle sklja oss någongång så får Andreas bo på nedevåningen och jag på övervåningen. För sälja och redovisa och beräkna kapitalvinst/förlust och allt skit gör vi INTE en gång till.
Hur puckad får man vara som försöker sig på det här sista dagen!?
Till slut ringde Andreas sin revisor (kl 19.30 på en helgdag...) och rågade henne om hon kunde titta på min deklaration också. Hon lovade att försöka, om hon hann, så Andreas åkte dit med alla papper och det som behövdes, tidigt morse. Jag hade inga höga förhoppningar om att hon skulle ha tid eller lust att göra min deklaration i absolut sista minuten, men kl 13.15 var hon klar med allt och Andreas kunde åka och lämna in den!
Jag vet inte hur mycket det kommer att kosta oss, men jag vet redan nu att det kommer att vara värt varenda öre!
Nu har vi sagt att vi aldrig mer ska flytta, för det här vill jag inte vara med om igen. Nästa år när deklarationen kommer vill jag kunna skriva under med min namnteckning och that´s it!
Vi har sagt att OM vi skulle sklja oss någongång så får Andreas bo på nedevåningen och jag på övervåningen. För sälja och redovisa och beräkna kapitalvinst/förlust och allt skit gör vi INTE en gång till.