Fan fan fan...

Det sket sig ju totalt med lägenheten. Jag var tvungen att lägga mig när den andra tjejen hade lagt 1 150 000. Mäklaren berättade att det kommer komma fler objekt där i närheten snart, så det kändes okej ändå.
Ända fram till att vi hade lagt barnen och Andreas satt vid sin dator och gnällde över att han inte fick internet att funka. Då brast det. Jag blev så förbannad över att han satt och klagade över något så banalt, så jag vräkte ur mig att han åtminstone kunde vara glad över att han hade hittat en lägenhet, och att det förmodligen kommer sluta med att jag får hyra någons trädgårdsskjul eftersom jag aldrig kommer ha råd med en lägenhet. Sedan grät jag en skvätt och vägrade låta mig tröstas av honom, eftersom det antagligen bara skulle bli ännu värre då.
Idag känns det dock bättre igen.
Däremot gjorde jag kanske inte mitt mest intelligenta drag genom att ta bilen till jobbet i morse...
Det var fruktansvärt mycket bilar så jag både kom försent plus att jag inte fick någon parkeringsplats. Det sistnämnda ordnade sig till slut, men det faktum att jag var försenad (igen)kvarstår ju tyvärr.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback