annelie78

Det var skitkul att träffa Mia igår, både extremt glatt och lite känslosamt, och på ett ögonblick regredierade(är lite osäker på om man kan använda det ordet i det här sammanhanget, men jag kom inte på något bättre) vi till tre stycken 10-åringar allihop.
Vi har verkligen roligt ihop, jag, Mia och Malin och jag tror inte att det finns någon person som kan få mig att skratta så att jag håller på att bryta revbenen, på samma sätt som de två kan.
Vi åt middag hos mamma och pappa allihop, och satt och snackade ett tag. Sedan skulle Mia köra hem mig och Malin.
Eftersom hon inte har kört på 9 månader (och då körde hon bara vid nåt tillfälle) och dessförinnan inte på flera månader heller tyckte jag att det kändes säkrast att jag körde själv hem till mig och att hon sedan fick köra därifrån.
Hem gick ju bra. Sedan förklarade jag för både Mia och Malin minst 3 gånger att när ni åker härifrån, så ska ni först till höger nedanför backen och sedan vänster osv. Jag upprepade ytterligare två gånger att de skulle till höger på en gång när de åket ner för backen från vårt hus. När kliver ur bilen och går mot husen vänder jag mig om, ser att de tvekar med bilen nedanför backen, och svänger....vänster! Jag ringde upp dem på en gång men då var det redan för sent. De hade irrat bort sig i villaområdena i Trollbäcken och hamnade helt galet.
Till slut hade de hittat rätt i alla fall.
Nästa gång skriver jag en lapp och sätter på ratten! "Ta första H Ö G E R!"


Mia kommer döda mig för att jag satte in den här bilden, men det bjuder jag på.