annelie78

Nu sitter jag och småfnittrar och rodnar (för mig själv), men jag blev så otroligt smickrad nyss!
Det var en kille här för att lämna ett manus eller något liknande till någon av våra konsulenter, och han har varit här tidigare så vi småpratade lite om ingenting. Han är alltid väldigt trevligt och glad, och idag var han extra trevlig och pratsam. Ungefär 20 minuter efter att han hade gått härifrån ringde han hit och lät väldigt nervös, och frågade om det kanske tyvärr var så att jag var gift och hade barn eller om han kanske hade tur att jag var singel. Jag sa att det stämde att jag var gift och hade barn och han sa att han misstänkte det men att han ville chansa för att han tyckte att jag var så fin! Jag sa att jag blev väldigt smickrad, för det blev jag och nu sitter jag här och ler som ett psycho. 
"Jaha, vad var det med då?", tänker ni säkert, och det kanske är vardagsmat för många, men som utarbetad (nåja, uttröttad kanske)blek, två-barnsmamma suger man åt sig sånt som en svamp! I alla fall jag.
Jordens egokick var det!
(Jag hade nog inte tackat ja till en dejt med honom även om jag hade varit singel, men ändå.)